När jag läser detta inlägg i skoldebatten i
Dagens Arena slås jag av att det, som vanligt, saknas en viktig del. Var finns referenser till skollag och styrdokument i form av läro- och kursplaner? Här diskuteras istället hur samhällsinstitutionen skolan har blivit obegriplig och ohanterlig av en arkitekt och ekonomiforskare, Jesper Meijling. Han konstaterar att "det är skolan som samhällsinstitution som ger lärarna deras professionella auktoritet i första hand". Som legitimerad lärare skulle jag vilja påstå att det är vår utbildning, skollagen och styrdokumenten som ger oss lärare den professionella auktoriteten. Huvudmännen i skolvärlden har till uppdrag att se till att skollagen efterlevs och att lyssna på professionen när ex resurser till elever med särskilda behov efterfrågas, när kompetensutveckling behövs för att möta upp samhällsutvecklingen även i skolan och när utveckling av skolan diskuteras.
Meijling diskuterar vidare huruvida fristående verksamheter, kommunalisering eller elevpengssystemet är grundfelen till att samhällsinstitutionen skolan är obegriplig och ohanterlig. Han avslutar sitt inlägg med ett av människans viktigaste kapital, nämligen förtroende. "Samhällsinstitutionen skola är alltigenom beroende av förtroende - av att det inte som idag råder förvirring kring vad den är eller vems syften den tjänar". För lärarkåren råder det ingen tvivel vems syften de tjänar eller vad skolan är! Skollagen är tydlig i sitt budskap och lärarna utför sitt arbete utifrån de styrdokument som finns. Det råder ingen förvirring där! Problemet är, som jag och fler med mig ser det, att politiker inte lyssnar på professionen, huvudmän lever inte upp till skollagens krav (vilket syns på Skolinspektionens rapporter) och lärare ges inte förutsättningar att utföra det de är anställda att göra: undervisa och utbilda Sveriges framtid: dagens barn och elever! Låt lärare vara lärare! Lyssna på professionen!