måndag 19 mars 2012
tisdag 6 mars 2012
Formativ bedömning
Är vi medvetna om hur vi bedömer våra elever? Hur gör vi lärare för att vi ska bli medvetna? Är vi på det klara med vad ämneskvalité är? Ser vi på kvalité i vårt ämne utifrån egna tankar och åsikter eller grundar vi det på "vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet"? Har vi fått med detta i vår ämnesdidaktiska utbildning? Är vi helt "neutrala" i vår bedömning eller har vi vissa förväntningar på vad våra elever kan tänkas prestera? Är det ens möjligt att kunna vara "neutral" i sin bedömning? Styr sedan våra förväntningar elevernas resultat, omedvetet från vår sida? Hur får vi bukt med detta? Hur ger vi elever de bästa förutsättningarna att lyckas genom att lägga våra förväntningar på en tydlig och rättvis nivå utan koppling till tidigare ev dåliga erfarenheter med eleven? Förväntningar måste ju finnas, men på vilken nivå?
Så här säger Anders Jönsson, forskare på Malmö högskola i formativ bedömning: - Problemet med att inte kommunicera några förväntningar på förhand, är att eleverna är helt utlämnade till lärarens godtycke. De kan aldrig själva ta ansvar för sitt lärande om de inte får ta del av Den hemliga koden, utan är helt beroende av läraren som i ensamt majestät kan avgöra vad som är bra och inte.
Vidare säger han:- Det är också så, att man som lärare i princip inte kan vara helt utan föreställningar om vad som kännetecknar kvalitet (även om det kan vara svårt att kommunicera dem), vilket innebär att elevernas prestationer kommer att jämföras med de förväntningar man själv har.
Hur mycket utbildning får vi lärare i detta? Tillfällen till diskussion med våra kollegor för att fortbilda varandra i ämnet? Diskutera en sammanhållen strategi som stämmer överens med våra styrdokument för att ge eleverna de allra bästa förutsättningarna att lyckas!
Här finner ni hela intervjun med Anders Jönsson på Skolverkets hemsida, som startade alla dessa frågor hos mig just nu, något som i och för sig har funnits där länge.
Kan vi starta en Edcamp om detta? Intresserade?
Så här säger Anders Jönsson, forskare på Malmö högskola i formativ bedömning: - Problemet med att inte kommunicera några förväntningar på förhand, är att eleverna är helt utlämnade till lärarens godtycke. De kan aldrig själva ta ansvar för sitt lärande om de inte får ta del av Den hemliga koden, utan är helt beroende av läraren som i ensamt majestät kan avgöra vad som är bra och inte.
Vidare säger han:- Det är också så, att man som lärare i princip inte kan vara helt utan föreställningar om vad som kännetecknar kvalitet (även om det kan vara svårt att kommunicera dem), vilket innebär att elevernas prestationer kommer att jämföras med de förväntningar man själv har.
Hur mycket utbildning får vi lärare i detta? Tillfällen till diskussion med våra kollegor för att fortbilda varandra i ämnet? Diskutera en sammanhållen strategi som stämmer överens med våra styrdokument för att ge eleverna de allra bästa förutsättningarna att lyckas!
Här finner ni hela intervjun med Anders Jönsson på Skolverkets hemsida, som startade alla dessa frågor hos mig just nu, något som i och för sig har funnits där länge.
Kan vi starta en Edcamp om detta? Intresserade?
lördag 3 mars 2012
Härligt med nya metoder!
På Twitter hittade jag ett klipp som jag bara måste dela med mig av. Debatten kring betyg och bedömning är het och många lärare söker nya metoder för att kunna bedöma elevernas kunskaper på andra sätt än genom prov. Jag har många gånger tänkt att det gamla "hederliga" sättet att bedöma elevers kunskap inte alltid ger en rättvis bild då dessa kunskaper som bedöms har halverats en tid efter att provsituationen är genomförd, något jag själv har sett hos mina många elever genom åren.
Lärande och kunskap sker i ett sammanhang och prov kan bara mäta en liten del av allt lärande, betonar professor Kurt Fischer, (professor i neurovetenskap, med inriktning lärande, Harvard University). Han påpekar att något av det viktigaste skolan kan arbeta med är att få eleverna att känna att det de lär sig är relevant för dem. Det tror jag vi alla kan skriva under på, det vi lär oss är oftast förknippat med att vi känner att vi behöver det för vår livssituation oavsett om det handlar om att klara jobbet eller annat relevant för oss.
- Posted using BlogPress from my iPad
Lärande och kunskap sker i ett sammanhang och prov kan bara mäta en liten del av allt lärande, betonar professor Kurt Fischer, (professor i neurovetenskap, med inriktning lärande, Harvard University). Han påpekar att något av det viktigaste skolan kan arbeta med är att få eleverna att känna att det de lär sig är relevant för dem. Det tror jag vi alla kan skriva under på, det vi lär oss är oftast förknippat med att vi känner att vi behöver det för vår livssituation oavsett om det handlar om att klara jobbet eller annat relevant för oss.
- Posted using BlogPress from my iPad
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)