Sveriges elever förtjänar de bästa lärarna

Så löd ett av mina inlägg på twitter igår. Det dröjde inte länge förrän jag fick ett svar på det, att visst höll man med, men vem ska avgöra det? Det fick mig att börja fundera på utvecklingen under de senaste tio åren så som jag själv minns dem. Någonstans måste man ju börja för att få fram de allra bästa lärarna och lämpligast är väl ändå med den utbildning som lägger grunden för de bästa lärarna?!
Turerna har varit många under de senaste förändringarna inom utbildningen. När läs- och skrivinlärning togs bort från utbildningen för 1-7-lärare insåg man efter några år att snart skulle de lärare som hade denna viktiga utbildning inte längre finnas kvar inom systemet och vad skulle hända då med våra elever som ska lära sig läsa och skriva? Jag har själv sett förändringen hos eleverna från att få hade svårigheter då de kom upp till högstadiet med att skriva till att många fortfarande vände på ex p, b, d, g och j.. Nu pratar vi år 7, inte år 1! Fler hade svårigheter med läsning, färre var intresserade av att läsa böcker... Nu är detta ingen vetenskaplig undersökning, utan en iaktagelse av en lärare utifrån sin profession. Sedan lämnar jag till läsaren att avgöra om detta har ett samband eller om det är en ren "slump". Visst finns det andra variabler som kan höra hit, men säkerligen är borttagandet av läs- och skrivinlärning för lärare mot de yngre barnen en av dessa variabler som ledde fram till min slutsats. Fler har ju tydligen dragit samma slutsats eftersom det nu har återinförts läs- och skrivinlärning i utbildningen.

Vad och vem ska då avgöra vilka som är de bäst lämpade att bli de bästa lärarna? Om vi startar vid utbildningen så måste VFU-handledarna ha en avgörande roll. De som ska godkänna studenternas insatser och lämplighet vid praktiken ute på skolorna. Det får inte bli som när en VFU-handledare sa till mig: Den här studenten klarar inte av klassrumssituationen, men jag vill ju inte vara den som står i vägen för hennes utbildning..... VFU-handledarnen måste inse hur viktig den är, få utbildning för uppdraget och ta sitt ansvar för att endast de bästa kommer igenom.
Dessutom får inte en VFU-handledare utsättas för påtryckning av högskola/universitet att släppa igenom studenten av ekonomiska skäl (dvs det bidrag utbildningcentrat får per elev)! Då kommer vi aldrig att få fram de bästa lärarna om universitetets ekonomi ska vara den avgörande faktorn för hur många som släpps igenom.

En annan avgörande variabel för att få fram och sedan behålla de bästa lärarna är naturligtvis kompetensutveckling, en fortlöpande sådan! Inom ämnet och inom skolforskning så att vi alltid är uppdaterade för att kunna servera våra elever de bästa inom pedagogiken. För att kunna hjälpa alla elever att toppen av den egna potentialen så måste vi kunna få tillgodogöra oss olika tillvägagångssätt för att nå denna topp. Det var längesedan man ansåg att eleverna var stöpta i samma form och skulle ha samma bemötande för att nå bästa resultat.

Så när nu våra nyutexade lärare kommer till sin första tjänst måste de mötas upp av en rektor som kan sitt yrke, har pedagogisk insikt (fördelaktligen då lärarutbildning i botten) och kan vara den pedagogiska ledaren som varje skola behöver för att kunna nå målen och utvecklas till den bästa skolan. En pedagogisk ledare som ser kompetensen hos de lärare som finns på skolan, ser till att de får tiden att kompetensutveckla sig, följa med i skolforskning som sker runt om i världen, ges tiden att arbeta fram ett fungerande arbetssätt för just deras elever.

Tre "ingredienser" som borde finnas med i ett avgörande om vilka som är eller blir de bästa lärarna. Utbildningen, VFU-handledarna, rektorerna... Sedan har vi ännu en viktig del i detta och det är den lärarlegitimation som vi kan ansöka om. Ytterligare en trygghet som ska säkra elevernas rättsäkerhet och visa att vi är lämpade att utöva yrket!

För att öka trycket på utbildningen och få fler än 1,2 sökande på varje plats till lärarutbildningen så måste lönen vara mer attraktiv och inte ligga 10 000 under de som går en liknande utbildning. Civilingenjörer som läser vissa ämnen gemensamt med lärarna, får enkelt 10 000 mer i lönekuvertet vid sin första anställning än vad den nyutexade läraren får. Ökar trycket på utbildningsplatserna sker en urskiljning redan vid intaget och förhoppningsvis får vi fram de allra bäst lämpade för att ta hand om vår framtid: våra barn!

Självklart är inte dessa "ingredienser" de enda för att få fram de bäst lämpade, men en del av receptet för världens bästa skola! Lägger vi sedan till engagemang, empati och insikt om allas lika värde så har vi kommit långt på väg!

För visst brinner vi för vårt yrke? Vi har ett engagemang för de som vi möter i vardagen i klassrummet, en brinnande passion för att "fösa in" våra barn och elever på framgångens väg, mot nya mål som ska hjälpa dem att utvecklas i takt med samhället, för att kunna möta den framtid som väntar när de ska klara sig på egen hand!

Snart dags för skolstart - HT 2011

Skolstarten närmar sig med stormsteg och det är mycket som ska sjösättas nu. Nya läroplaner i förskola (som nu är en egen skolform) och skola, samt ny förordning i gymnasiet. För att inte tala om det jobb som startade 1 augusti på Skolverket med att ta emot alla ansökningar om lärarlegitimation! Många har skämtat om att om man inte har jobb som lärare så är det bara att söka på Skolverket då de kommer att vara överhopade med jobb framöver innan allt faller på plats med ansökningarna...

Då gårdagen tillbringades i Stockholm på Stockholm Pride 2011, så har mina rättvisetankar fått nytt bränsle. Tankar om allas lika värde oavsett etnicitet, religion eller sexuell läggning flödar i mitt sinne just nu.








Vill bara passa på att påminna alla lärare om det fantastiska material som faktiskt finns att tillgå helt gratis på nätet eller till ringa pris. Ett exempel är Fairtradecenter.se där man kan till ex titta på Etikbarometern för att se hur vissa företag kontrollerar tilverkningen av sina produkter. Under fliken material finns exempelvis filmen "Det dolda priset för din mobil" för 180 kr med en lärarhandledning med instuderingsfrågor och extrauppgifter. Filmen handlar om människor som tillverkar och återvinner din telefon. Mycket bra material att diskutera kring!

Det finns även en lärarhandledning till Schyst resande, om hållbar turism. Varför ska vi inte resa All Inclusive? Vem vinner på turismen om vi reser på detta vis? Även den mycket tänkvärd. Handledningen laddas ner från sidan och filmsnutten finns även den att ladda ner på hemsidan för Schyst resande. Är i första hand kanske tänkt för gymnasieelever men kan lätt omarbetas för årskurs 7-9.
Om ni åker på studiebesök med era elever, varför inte kontrollera att den restaurang ni äter på har schysta villkor för sina anställda? De gör man lätt på Schysta villkor
Där kan man välja staden man tänker besöka och så ser man vilka ställen som har schysta villkor dvs bla kollektivavtal för sina anställda.
Diskutera med era elever om vikten av att de som konsumenter är medvetna om hur produkterna vi köper är tillverkade och under vilka förhållanden. Det finns föreläsare (tidigare har de varit gratis, vet inte hur det är nu) att få till skolan från ex Rena kläder
Det är viktigt att diskutera med våra elever att det inte handlar om att bojkotta utan att medvetandegöra och arbeta tillsammans för att förbättra för de som arbetar med tillverkningen av det vi vill köpa. Varför inte göra ett brev tillsammans i klassen till ett företag där man ställer frågor om tillverkning och anställnignsvillkor i landet där tillverkning sker? Det handlar ju inte om att svartmåla en värld för våra ungdomar så att de ser världen som hopplös, utan att ingjuta hopp om att tillsammans kan vi förändra!
Många tycker kanske att So-lärarna ska ta den här diskussionen, men det är allas vår uppgift att sprida demokratiska tankar och värderingar. Varför inte arbeta ämnesövergripande med detta tema? Rättvisa i världen? Mänskliga rättigheter?
Själv är jag ju språklärare, men jag har alltid integrerat det här temat i mina ämnen.
När det gäller entreprenöriellt lärande, är inte detta ett kanontema? Att gå från tanke till handling? Kontakt med ett företag, se hur tillverkning går till, följa upp hur de anställda behandlas coh vilka villkor de har för att sedan se hur kan vi som konsumenter påverka...

Efter händelserna i Norge så finns ingen återvändo utan vi måste kämpa ännu hårdare för att sprida demokratiska värderingar, visa på vikten av allas lika värde, känslan av samhörighet och förståelse för varandra!

Mänskliga rättigheter

Läser med sorg och bestörtning hur situationen är för homosexuella i Mexiko, det land jag under 5 års tid levde i och som jag själv tyckte utvecklades åt rätt håll.
Nu står det att läsa på sinembargo.mx att en homosexuel mördas varannan timme i Mexiko.
Journalisten Sanjuana Martínez (specialiserad på organiserad brottslighet)beskriver i sin artikel hur det mexikanska samhället ser på homosexuella som sjuka som kan "kureras" från sin sjukdom, hur de hatbrott som begås döljs bakom andra rubriker och hur de dessutom sällan utreds. Martínez beskriver desutom en organisation som har grundats för att "kurera" denna sjukdom: "Courage latino" med huvudsäte i Cuernavaca (den eviga vårens stad där rika från Mexico city gärna spenderar sina helger). Organisationen drivs av en präst vid namn Buenaventura och stöds av kardinalerna Norberto Rivera och Juan Sandoval Iñiguez. Dvs katolska kyrkan ligger bakom denna organsiation som säger sig kunna kurera den "som lider av att känna attraktion til någon av samma kön"...
Det hela får mig att må illa! Att ett land under 2000-talet kan bryta mot mänskliga rättigheter på detta vis är för mig oförståeligt! Ett land fullt av kloka människor, ett land som dessutom har en historia av att ha lidit under förtryck av andra. Hur kan man då utsätta sina egna för detta?
Minns så väl den gången jag tillsammans med en kollega höll Globalkurs för Läraförbundet i Växjö och en mycket klok deltagare sa vid ett tillfäle där homosexualitet diskuterades: "man blir inte kär i ett kön utan i en människa"! Detta är något av det klokaste jag har hört under min livstid. För visst är det så! Jag faller för människan, för dess personlighet, för värdegrunden den uttrycker, det den står för, det personen utstrålar och inte för det kön den tillhör!Ingen ska förföljas, mördas eller diskrimineras p g a sin sexuella läggning!
Jag hoppas verkligen att Sanjuana Martínez, med sin rapportering om de hemskheter som försigåroch de brott mot mäsnkliga rättigheter som begås, kan förändra och förbättra!

Spännande möte

Har haft ett mycket spännande möte med Dra. Lilian E. Capone som jobbar med arbetsrelaterade sjukdomar i Buenos Aires-provinsen, Argentina. Glädjande nog kunde hon berätta om framsteg som de just nu gör. Bla ska 40 personer under två år utbildas som skyddsombud, kultur-och pedagogikombud samt ombud för mänskliga rättigheter. Regeringen betalar deras lön under utbildningen.
Även i Argentina är det utbrett att man inte "behöver" vara med i facket om man är privatanställd. Skillnaden mellan våra medlemmar i Sverige och de privata i Argentina är dock att de argentinska lärarna är rädda för att organisera sig då många arbetsgivare är emot det!
Tyvärr är det inte bara lärarna som har svårt att få sina rättigheter tillgodosedda.
Bland annat berättade hon om hur arbetarna har det på Adidas tillverkning i regionen där papperslösa utan möjligheter till något skydd utnyttjas för produktionen. Ca 10-12 arbetare jobbar i samma rum som de sover i skift a 12-18 timmar/dygn. Ofta är det familjer som delar på skiften och de drabbas av astma och tuberkulos av medlen som används för att tillverka kläderna. De har betalt per tillverkat plagg, dvs de har en sorts ackordlön. De kan inte åberopa några som helst rättigheter då de är papperslösa. Men mänskliga rättigheter gäller ALLA!!
Prinsessan Mamixa av Holland låter tillverka sin linje inom Adidas i Argentina på fabriken som Lilian berättar om....
Här kan man se vad som görs för att få bukt med detta ( och andra stora sportmärkeskläder). Även Rena kläder jobbar hårt med att få textilindustrin att tillgodose de anställdas rättigheter.

En profession värd att lyssna på?

Sir Ken Robinson säger i en föreläsning att politiker försöker reformera skolan av två skäl: ekonomiska och kulturella. Problemet är att reformerna genomförs för att möta framtiden genom att göra på samma sätt som vi alltid har gjort. D v s ingen/liten utveckling sker...

Hur ska vi då lösa problemen? Kan lösningen vara att lyssna på de professionella yrkesverksamma? D v s alla lärare som finns ute på våra skolor och som dagligen slåss mot nedskärningar av alla dess slag, som inte får åka på fortbildning och inte heller ges tiden att föra pedagogiska diskussioner med sina kollegor pga att tiden inte räcker till. För kompetensutveckling skulle kunna vara billig! Genom att dela med sig av idéer och ny forskning mm man har läst så kan vi kompetensutveckla varandra.

Detta och JB's uttalande om mer katederundervisning har väckt lärare på Twitter och äntligen har vi börjat diskutera vad vi faktiskt gör i klassrummet. Trötta på att få utstå spott och spe från media och en viss minister, har lärare vaknat och börjat berätta om sina goda exempel, visat på att utveckling faktiskt sker inom den svenska skolan, men att det inte lyssnas på de yrkesverksamma som kan pedagogiken.
Se bara på Nossebro skola som från att ha legat bland botten när det gäller öppna jämförelser i godkända betyg/resultat har, utan mer resurser, utvecklats genom att de yrkesverksamma fick möjlighet att göra det de är bäst på: organisera sin skola och verksamhet!

Katederundervisning för mig, samt för dessa lärare på Twitter som har reagerat så starkt på JB's uttalande i debatten #merkateder, är när läraren pratar hela lektionen, eleverna lyssnar och "tar emot" utan "rätten" att fråga eller delta på annat sätt. Om nu JB inte menade att det ska bli så i skolan, så använd inte detta ord!!!
Lärarlett, som JB har förtydligat med efter debatten som kom igång, är det vi har sysslat med så länge jag har varit lärare, dvs sedan 1995 (i Sverige, har även lärarerfarenhet från Frankrike och Mexiko). När lärare leder undervisningen och kunskapsinhämtningen, med sina kunskaper och sin erfarenhet lotsar eleverna genom stoftet av material (oavsett läromedel) på vägen fram mot att nå målet: minst ett godkänt i ämnet.
Målet är viktigt, medan vägen fram till målet är ännu viktigare i min värld. Vägen mot målet är det som kommer att hjälpa eleven senare i livet då den ska inhämta kunskaper på egen hand, medan målet i sig är det som tar eleven vidare mot nästa steg i utvecklingen (dvs fortsatta studier eller en anställning) och sedan kanske inte används mer. Kunskapen om hur man tar sig fram till målet kommer däremot eleven att använda om och om igen.

Lärare med god utbildning och erfarenhet från dagens skola måste få komma till tals i debatten om skolan! Det är vi som möter eleverna varje dag, vi som vet vad eleverna behöver och vad som hjälper dem på vägen mot målet.

Skulle socialminister Göran Hägglund någonsin komma på tanken att säga åt kirurgerna hur de ska operera? Eller skulle infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd tala om för vägarbetarna/ingenjörerna hur de ska blanda asfalten när de bygger vägar? Eller hur de ska bygga broar som håller? Ok, om nu GH är fd kirurg eller om CES är fd vägarbetare/ingenjör... Men man kan inte genom att bara besöka skolan, eller genom att tolka viss forskning (ofta beställd med ett syfte och därför inte "neutral" i sin forskning) tro att man har svaret på hur en yrkeskår ska uppnå de resultat man är ute efter.
Självklart brinner vi lärare för vår verksamhet och vi vill inget hellre än att utveckla skolan så att den är ett med sin samtid! Eleverna ska känna att de lyckas när de ska starta sitt yrkesverksamma liv, de ska inte känna att skolan har varit en "institution" helt avskärmad från verkligheten, utan förankring i livet....
Så varför vill vissa få samhället att tro att lärare inte är värda att lyssna på? Att professionen har övergett eleverna i utbildningsprocessen? Vem vinner på det?

Självklart finns det personer som inte passar som lärare precis som det finns de som inte passar som läkare eller i kassan på ICA.. Därför är utbildningen så viktig!
Läraryrket måste bli ett statusyrke så att vi har så många sökanden till varje utbildningsplats att endast de bästa blir lärare! Här menar jag självklart inte utifrån ett elittänkande utan utifrån att de bästa är de som brinner för utbildning, mötet med barn/ungdomar och som utvecklar skolan utifrån den synen att alla barn/elever förtjänar endast det bästa i utbildningsväg och gör allt för att varje elev ska nå dit. De bästa: de som kan motivera, inspirera och leda Sveriges framtid=våra barn mot högre utbildning.

Lärarna ska ges endast de bästa förutsättningarna för att utföra sitt arbete!
Höj lönen och lyssna på professionen i frågor om skolan! På så vis kommer läraryrket att locka!

#Skolraset

Aftonbladet har nu sällat sig till de som ska undersöka skolan och raset av resultat i bl a Pisarapporten.
Jag vill, som utbildad lärare, ge en bild som jag tror många glömmer!
Ett ex: ett barn börjar på förskolan. Förskolläraren märker att barnet behöver stöd i sin utveckling och talar med sin förskolechef om problemet. Förskolechefen försöker få mer resurser men det är stopp! Budgetstopp!
Barnet fortsätter sin skolgång och förskollärarens rop skallar till ingen nytta, budgetens öron är döva... Oavsett kommunal eller privat skola...

Barnet fortsätter upp i förskoleklass och vidare i grundskolan. Når år fem och misslyckas på nationella proven i ex matte (kanske redan i år tre). Läraren har flera gånger påpekat i EVK runt eleven att behovet av särskilt stöd är stort!
När nationella proven är genomförda skrivs återigen åtgärdsprogram, där läraren tar upp åtgärder som läs- och skrivutredning. Dessa genomförs, resultatet visar att eleven behöver stöd för en god utveckling. Läraren försöker ge så gott stöd det går då skolan har dragit ner på specialpedagogens tjänst...
Eleven går vidare i sin skolgång och fler och fler lärare skriker på hjälp och stöd för eleven. Rektor kämpar för mer resurser men skolan lider fortfarande av besparingsting och rektor får till svar av förvaltningschefen att skolan måste fungera med de resurser som finns annars måste fler lärare sägas upp..
Så ska vår exempelelev få sina första betyg.. Ni kan tänka er resultatet... Nedslående, eleven känner sig misslyckad och tappar "sugen" på skolan, den skola där lärarna försöker hjälpa, men tiden räcker inte till..
År nio: nationella prov... Eleven gör sitt bästa och med den hjälp den har fått så lyckas ett godkänt uppnås i engelska, svenska men inte i matte..
Så kommer eleven till gymnasiet, där lärarna undrar över elevens svaga kunskaper. "vad har de gjort på grundskolan" frågar de sig... "Har de inte sett elevens svårigheter?"

Ni känner säkert igen scenariot. Man frågar sig hela tiden om de lärare eleven har haft tidigare inte har uppmärksammat problemen (överlämningar förs tyvärr oftast inte vidare mer än till mentor)..

Tänk om man hade börjat med att sätta in tillräckligt med resurser i första ledet: när förskollärarens rop på hjälp skallade! Hur hade denna elevs skolgång sett ut då och vad hade resultatet blivit?

Nu är det inte så här i alla skolor, tack och lov! Men alla känner vi igen scenariot, sparbetingen och ifrågasättandet av lärares professionalism trots att det många gånger blir dyrare i längden att inte sätta in resurser i tid!
Politiker: lyssna på de utbildade, professionella lärare ute i verksamheterna!

Cyrene

Vårens nya glassar och undervisning?

Har idag testat den, för mig, första nya GB-glassen denna vår. Pear Dream (dajmstrut med päronglassmak)! Omdömet om glassen ska jag överlåta till er andra som vill smaka den, grejen var nämligen den att jag började fundera på hur jag skulle kunna använda smakprovet i undervisningen. Tänkte på svenska, förberedelse inför uppsatsskrivning, argumentation, ordklasser (genomgång av adjektiv, adverb), målande beskrivningar mm. Det skulle ju funka! Verklighetsanknytet om man dessutom får dem att smaka på en ny glass...
Drar jag sedan på växeln lite mer så kan de göra en enkät i klassen eller varför inte en undersökning bland ungdomarna på hela skolan, resultatet sammanställs, analyseras och redovisas i excel. Kanske kan matten vara med då det handlar om variabler, procent osv.

Kan man titta på ingredienserna i en av glassarna och ha med biologi och kemi? Smakämnen och beteckningar? Vad innehåller de, hur skadliga är de för oss eller är de inte det? Vilka smaksättare använder vi i hemkunskapen? Kan de ringa någon forskare och få info? Träna på att söka fakta utanför internet, dvs träna de sociala kompetenserna genom att samtala med någon okänd, boka möte osv?

Kan eleverna undersöka hur glassutbudet ser ut i olika länder där målspråket i främmande språksundervisningen används? Kanske genom att ta kontakt med sina FB-vänner de har skaffat genom olika e-twinningsprojekt som skolan är med i? Eller varför inte använda Twitter och lägga ut en fråga på målspråket?

Kan man i Samhällskunskap titta på hur GB-företaget är uppbyggt och hur ett privat företag styrs? Läsa om företagets historia?

Vilken redovisningsform kan det här ha? En PPT där eleverna visar bilder på hur processen har gått till, vilka svar de har fått och vilken analys de har gjort av resultatet? Kanske kan de läsa in berättarröst för att lära sig den processen? Kan redovisningen ske under en föräldrakväll där föräldrarna invigs i hur den moderna skolan arbetar? Den skola där läraren leder undervisningen genom att bl a ställa frågor som triggar igång elevernas nyfikenhet, leder dem under processen mot målet, stöttar och peppar eleven att nå målen och träna på de fyra F:en - Färdighet, Förtrogenhet, Faktakunskap, Förståelse.

Allt detta för att jag smakade en ny glass....

Lärare säger ifrån

De senaste dagarna har en stor debatt förts på Twitter bland många aktiva lärare efter Jan Björklunds och LR's utspel om katederundervisning.
Jag blir stolt när jag ser vad alla professionella lärare som vi, trots medias svartmålning, faktiskt har i våra verksamheter. Lärare som pekar på pedagogisk forskning, vetenskaplig grund och erfarenhet från den egna verksamheten. Få är de barn/elever som idag kan sitta stilla under en längre period och lyssna till läraren. Få är de lärare som överger eleven åt sitt öde för att själv lära utan lärarstöd, såsom Björklund vill göra gällande.
Naturligtvis finns det personer som kanske aldrig skulle ha blivit lärare precis som det finns de som aldrig borde ha blivit politiker eller borde ha fått komma till makten, vårt yrke är inget undantag där. Därför är det bra att skollag skärps, lärarlegitimation sjösätts för att elevers rättsäkerhet ska stärka/tryggas och att lärarutbildningen ses över.
Vi får dock inte glömma att det är professionen som ska styra undervisningen, välja metod efter klass, elev, situation och ämne! Jag, som lärare, skulle aldrig drömma om och tala om för en kirurg hur den ska utföra sin operation, sitt ingrepp. Skulle heller aldrig tala om för en elektriker hur den ska koppla elen, eller för en rörmokare hur den ska utföra sitt arbete. Inte heller skulle jag tala om för en kollega som undervisar i årskurs ett hur eleverna ska lära sig läsa och skriva, för det har jag inte i min utbildning! Trots att jag är lärare! Var person, varje kompetens, varje utbildning har sin plats i systemet! Skulle jag vara på ett fritidshem skulle nog eleverna bli otroligt uttråkade, för jag skulle vilja prata grammatik och främmande språk med dem, är inte utbildad på fritidspedagogik!
Varför ska då herr Björklund, som inte är ubildad lärare, komma och tala om för oss professionella hur vi ska utföra vårt jobb?????

Lärande sker i interaktion mellan elev och lärare, oavsett var den sker, oavsett om läraren sitter i katedern, där läraren "förvarar sina saker" eller "går ner" till eleverna. Själv sitter jag aldrig i katedern, möjligtvis på. Jag befinner mig oftast rörandes mellan eleverna, t o m när jag har genomgång, för att kunna möta varje elev med blicken, skapa den där kontakten som behövs för att se om alla hänger med, få dem att förstå att jag pratar med just Dig! Detta för att sedan återvända till tavlan och skriftlig genomgång där det behövs (älskar ju grammatik och då skriver man på tavlan så det brinner om det!).
För hör och häpna, herr Björklund, jag har genomgångar! Genomgångar där vi tittar på nya avsnitt inom grammatiken, med en genomgång där eleverna visas hur det är uppbyggt, med exempel, efterföljande frågor och egna övningar då eleven bearbetar det som förhoppningsvis omvandlas till kunskap i den process som följer.

Samtidigt så måste vi hänga med i tekniken och utnyttja den för att väcka elevernas intresse! I en värld där så mycket intryck erbjuds varje dag, så mycket andra lockelser finns, så måste vi hänga med, motivera och hjälpa (dvs leda) våra elever att hitta nya metoder och vinklingar på lärandet.

Ett exempel är när eleverna ska arbeta med ett nytt område och omsätta nya ord i teori till praktik. Hur tråkigt upplevs det inte att alltid få skriva en dialog och spela upp även om de gör till en teaterpjäs? Har de gjort det så blir de lätt less på samma tillvägagångssätt gång efter gång. Därför är det viktigt att man utnyttjar de tekniska hjälpmedel som finns att tillgå för att göra lärandet lockande.
Vi har filmat dialoger, gjort dem till ppt där eleverna har läst in sina röster till bilder som de själva har ritat i program eller fotat, de har gjort ppt och använt den endast som bakgrund till sin dialog och naturligtvis valt att även göra en helt vanlig skriven dialog som man sedan "spelar" upp för klassen. Redovisningsformen är naturligtvis valfri.

Denna lärarledda arbetsform, Björklund, gjorde inte bara att mina elever blev oerhört engagerade i hela processen från att bestämma vad de skulle samtala om (efter det givna temat futurum och konditionalis), vilken redovisningsform de skulle använda(där de var tvingade att fatta ett gemensamt beslut - den demokratiska processen), var skulle de filma, foton, bilder (vilket program ville de använda), användandet av målspråket (spanska), funderandet över slang versus skolspanska, kontakt med sina spanska mailvänner för bakgrundsfakta, utan de blev även mycket mer medvetna om språket i sig, hur når man fram, funkar det med google translate (kan man lita på det om man inte kan språket till 100 %), kan man experimentera med språket utan att följa lärarens anvisningar och få det korrekt, hur fungerar "vi" i grupp och hur viktigt är det för slutresultatet.
Målet är ett, processen i sig ett annat: enormt viktig, då den ger målet en extra "knorr" dvs, som elev lär du dig fler saker än "bara" ämnet.

Om det är detta du kallar katederundervisning, då har vi lärare aldrig lämnat katedern! Överlåt till oss professionella, med lärarutbildning och erfarenhet, välja vilken metod som passar just vår grupp, olika elever, olika ämnen och situationer!

Ge oss istället arbetsro, förutsättningar att utföra vårt huvudsakliga uppdrag - undervisningen, motivationen att stanna kvar i yrket (lönen) istället för att se ner på oss och inte lita på att vi kan vårt yrke. Se till att de huvudmän som finns lägger alla resurser som behövs för att skolan ska fungera!
Glöm dessutom inte fortbildningen! Lärare behöver ständig kompetensutveckling för att hänga med i utvecklingen, behålla motivation och inspirationen uppe! Inom vilket annat företag som ska utvecklas skulle man låta de anställda jobba år ut och år in utan fortbildning?

Matnyttigt på nätet för lärare

Det finns en uppsjö av matnyttiga länkar på nätet, där lärare sprider sina idéer och tips. Varför uppfinna hjulet på nytt? Varför inte istället ta någon annans idé, prova och utveckla den?
Här finns några länkar att välja på:
ett spel om förhållningssätt till djur
Förskoleforum
Mer från förskolan
Pedagogbloggen
Blogg om internet, pedagogik, matte mm av läraren Peter Ellwe
Om sociala medier mm: Pelle Pedagog
Om IKT
IT och media i förskolan
Om bland annat användandet av bilder, creative commons mm: Kristina Alexandersson, projektledare för webbstjärnan
Christermagister som skriver om allt som har att göra med skolans vardag.

Today's quote

Gender equality is more than a goal in itself. It is a precondition for meeting the challenge of reducing poverty, promoting sustainable development and building good governance.
(Kofi Annan)

Skolforskning som berör

Om man som aktiv lärare vill uppdatera sig i sin yrkesroll om den senaste forsknngen så kan jag varmt rekommendera Magasin 360, Skolportens samling med bland annat en översikt över alla avhandlingar inom pedagogik som har kommit ut under 2010.

(Bild lånad från nätet)
Där hittade jag en artikel som berörde mig djupt och som inspirerade mig att söka rätt på avhandlingen i fråga och läsa den: nämligen Lars Perssons Pedagogerna och demokratin - En rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling i förskola och skola (ni hittar den här)
Ett demokratiprojekt startades i Lund, lärare fick skicka in ansökan med en beskrivning av hur de skulle arbeta med demokratin i sin undervisning. Det ledde bland annat till att elever på en gymnsieskola fick möta gäster som hemlösa, homosexuella och funktionshindrade under temat "Möt dina fördomar".
På en förskola tyckte förskollärarna att barnen hade blivit egocentriska och de ville träna dem i empati och i att vidga sina könsroller. Pedagogerna läste litteratur och lyssnade på föreläsningar, de läste sagor för barnen med inkännande som ett tema, ledde hälsningslekar och samarbetsövningar medan de filmade hela arbetet. Ett av resultaten blev att barnen sa tack och förlåt oftare.
En annan gymnasieskola lät byggkillarna träffa samhällsvetartjejerna och diskuterade fanatism.
Bland annat fann Lars Persson att lärarna fick syn på sin professionalitet där de, bland många andra saker, hade förmågan att vända blicken mot sig själva, ifrågasätta om de var för kritiska mot barnen/eleverna, om de inte såg deras kapacitet tillräckligt, ifall de inte gav dem tillräckligt med bekräftelse.
En av lärarna som Lars har intervjuat omvärderade sina åsikter från innan projektet. Innan, tyckte han nämligen att eleverna var mer upptagna av sina rättigheter än skyldigheter men efteråt kunde han se att vi vuxna måste ta deras åsikter och deras vilja att förändra mer på allvar.
I intervjun i Magasin 360 ger Lars ett råd till rektorer:
- tänk långsiktigt
- prioritera bland utvecklingsfrågorna utifrån barnens behov
- föränkra besluten i en demokratisk process
- ge resurser, det kan räcka med en timme i veckan för att kunna kliva åt sidan och reflektera och fördjupa sig själv.
- odla ett stort nätver, fundera om det kan gå att attrahera resurer utifrån till ex från högskolan

Funderingar kring pedagogik

Även om jag inte längre befinner mig i klassrummet, så är det dit mina tankar vandrar. Längtar tillbaka, saknar utmaningarna till vardags i mötet med eleverna, sökandet efter nya vägar till inlärning, nya upplevelser, nya aha-möten.. Sitter därför ofta kvällstid på nätet, efter att ha stimulerats och inspirerats av möten med verksamma lärare under dagen, surfandes efter nya idéer till det klassrum som jag för tillfället har lämnat.
Jag läser forskning, utredningar hit och dit, nya rön och nya råd. Förvånas över ett och annat.. Läser att vår utbildningsminister anser att fler prov kommer att åtgärda de sjunkande resultaten i skolan, d v s han ska åtgärda symptomen, inte sjukdomen. Detta mot all forskning som finns på området. Nåja, jag ska inte gå in på det området, för då kommer jag aldrig att sluta skriva och ingen kommer att orka läsa.
Jag förvånas också äver den värld som öppnas framför oss när vi låter internet kliva in genom dörren. Det utbyte som kan ske genom att vi bara välkomnar samhällsutvecklingen! En skola i Skutskär som arbetar med Storyline och genom internet utbyter erfarenheter kring Ronja Rövardotter, en pedagog som skriver om sina erfarenheter kring sociala medier och hur han använder sig av det i sitt yrkesutövande.
Alla dessa nyheter som hjälper oss att fånga elevernas intresse, berikar deras värld med nya bekantskaper från andra sidan jordklotet! Chansen att tillsammans få upptäcka någon annans vardag, någon som du kanske aldrig hade fått lära känna om det inte hade varit för lärarens idoga vilja att lära nytt, söka nya vägar, utveckla. Utbyte via E-Twinning eller något annat program via Programkontoret eller via egna kontakter.


Självklart finns det negativa sidor med internet, eleverna måste lära sig kritiskt tänkande, att sålla informationen och kontrollera trovärdheten.
Tänk, trots det negativa, ändå att få "träffa" någon från ett land du kanske aldrig kommer att kunna besöka, att få insikt om att en kille i femtonårsåldern i Mexiko har samma intressen som du, drömmer liknande drömmar som du, att en flicka i Guatemala vill utbilda sig till läkare precis som du, eller att en annan flicka drömmer om att bli modell precis som flickorna i "klass 9A"...
Alla dessa pedagoger som öppnar upp en helt ny värld för våra ungdomar, genom sitt engagemang i klassrummet, genom sin vilja att lära sig allt det nya som strömmar genom dagens samhälle....
Fortsätt att utveckla och ta vara på barnen och elevernas intressen!

Spännande länk för alla lärare

Genom sociala medier hittar man många intressanta länkar. Här komemr en av dessa, med massor av intressanta idéer och inspirationskällor: We Are Teachers
Framförallt gillar jag "Educational Apps for your iStuff"! Enjoy!

Embrace the future!

Jag blir lyrisk av att läsa följande artikel! Måtte alla elever få tillgång till en IPad/Mac/Pc för att kunna hänga med i utvecklingen och nå vuxenlivet med alla dörrar öppna ut i arbetslivet! Något för Björklund att fixa, så att ungdomarna kan följa arbetslinjen!

För att ni ska ta er tiden att läsa artikel kommer här några citat: "The biggest early change has been in teaching art. Apps like Brushes (), MoodBoard Pro, and Photoshop Express () help children experiment with art and build confidence. Children are often reluctant to try new things in art class for fear of getting something wrong. With the freedom to simply try things, with the safety of unlimited undo, their creativity has opened up dramatically. Similarly, in English our teachers are now having to teach the art of keeping to a word limit because children are producing longer and better pieces of writing than ever before."
Elever vill lyckas! Får de chansen att prova sig fram utan att misslyckas på en gång så når de oanade höjder och utvecklas på ett helt nytt sätt. Tänk dig själv att se hur du lyckas med något du aldrig trott du kunde göra tidigare! Vad skulel inte det göra med ditt självförtroende? Din "utmaningslust"?

Öka lusten att läsa! Starta ett band! "We’ve discovered all kinds of uses for the iPad that we never envisioned, all of them enabled by iPad apps. For example, we had no particular plans to adopt e-books, but we’re now using them because teachers wanted iBooks installed. We started an iPad band just by buying a few instrument-simulator apps."