Förmån

Tänk att få ha förmånen att arbeta med Sveriges framtid! Att få följa barn och ungdomar i deras vandring mot vuxenlivet genom en utbildning som ger dem möjligheten att få det liv de drömmer om. Jag önskar av hela mitt hjärta att alla barn har den möjligheten och helst då innan 2015, då milleniemålen ska vara uppfyllda.

Igår hade jag ytterligare en förmån, då som anställd i Sveriges största lärarorganisation, nämligen att få lyssna på Eva-Lis Sirén prata om skolan och lärarna med en intensitet som kan få en ateist att bli helfrälst. Eva-Lis som är ordförande i Lärarförbundet, ledamot i Education International (världsorganisationen för ALLA lärare), så mån om att möta upp och förklara hur viktiga lärarna är. Det är vi som bygger förutsättningarna för att andra ska lyckas, för att andra ska bli starka och kunna stå på egna ben vare sig det gäller våra elever eller de lärare som finns i utvecklingsprojekten som Lärarförbundet bedriver i ex Zanzibar, Colombia, Indien mm.

För att visa på hur viktiga alla lärare är i utbildningsystemet så gör hon trappliknelsen, där trappen vid hennes torp får vara modell. Alla trappsteg måste vara lika stadiga, inget trappsteg får vara rangligt utan man måste kunna kliva stadigt på alla för att ta sig upp för den och in i huset. Likaså är det med vårt skolsystem från förskola, fritidshem, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Om något av trappstegen är rangligt så försvåras utbildningen, om vi inte lyssnar på varandras kompetens när det larmas om barn som har speciella behov så kostar det mycket mer i slutändan.


Mission accomplished, over and out! Så kan man tänka sig att vi säger när vi lämnar över barnet/eleven till nästa trappsteg i utbildningen, till den dag då eleven står där som färdigutbildad ingenjör, bilmekaniker, elektriker eller astronaut!

Tänk om det som individuella programmet kostar varje år, kunde läggas på skolan redan från början! 1,5 miljarder/år extra till skolan! Vårt uppdrag handlar ju om att ge eleven förutsättning att nå toppen av sin förmåga, inte misslyckas gång på gång och tryckas ner i form där den upplever att den inte är något värd.
Det är ju lärarnas sammantagna insatser som ger eleven en god utbildning, inte enbart år 6-9, eller F-5, eller gymnasiet eller högskolan...

Oftast så använder sig politiker och förvaltningar av en sham-and-blame politik: dvs staten skyller på kommunen, kommunen skyller på staten och på de fristående skolorna, de fristående skolorna skyller på kommunen och staten för att inte pengarna räcker till för en skola av bästa sort. Men, som Eva-Lis uttryckte det, det räcker inte att vara "i princip" för utan de måste vara för och göra något åt det! För det är ofta det man får höra från politikers och förvaltningars håll:. jag är i princip för men har inga pengar att röra mig med...Tyvärr...
Vad hade väl dessa politiker varit om de inte hade haft en bra lärare? Om de inte hade fått gå i skolan som ca 17 % av världens barn fortfarande inte kan? Det fattas 18 miljoner lärare i världen för att täcka behovet för att alla barn ska kunna gå i skolan till 2015....
Därför är det så viktigt att man ändrar förutsättningarna för skolledarna så att 80 % av deras tid går till det pedagogiska ledningsarbetet. Så är det i många länder i Europa medan i Sverige så går 5-10 % av skolledarnas tid till det pedagogiska arbetet.
Ännu viktigare är det professionella nejet! Att lärarna ser till att deras arbetstid går till det primära uppdraget de har anställts för: att undervisa! De måste ges förutsättningarna att kunna uveckla sig och sin undervisning. Som Magister Lollo så klokt skriver i sin blogg: ha tiden att reflektera över sin undervisning, återkomma nästa lektion och ha ändrat det som inte gick fram gången innan för att alla elever ska förstå!

När jag sitter där och lyssnar på Eva-Lis så inser jag plötsligt vad stort det faktiskt är! Vi lärare spelar roll, vi gör skillnad varje dag, vi ska ha de bästa förutsättningarna att utföra vårt arbete så att barnet/eleven kan klättra uppför bergstoppen av möjligheter för att nå höjden av sin potential!
Lika stort är det att vi faktiskt är del av en stor världsorganisation för alla lärare i världen där 30 miljoner lärare representeras (av de 60 miljoner lärare som finns i världen är 30 miljoner medlemmar i ett fackförbund), ett europeiskt organ för lärare: ETUCE där Jörgen Lindholm (chef på Internationella enheten på Lärarförbundet) är vice ordförande, sedan naturligtvis Lärarförbundet som organiserar 230 000 lärare i Sverige och så naturligtvis klassrummet där våra elever finns.
Vilken känsla!