Intressant

Jag har äntligen fått tid att läsa Lärarnas tidning som kom i veckan. Det står alltid mycket intressant i den och så även den här gången!
Jag tycker mycket om att använda datorn och annan medieteknik i undervisningen då eleverna ofta tycker det är roligare än den vanliga traditionella undervisningen. Det senaste vi har gjort är dialog som antingen filmas, läses in till en power point (med berättarröst) eller använder sig av power point som bakgrundsbild till sin traditionellt framförda dialog i klassrummet. Eleverna har en stor portion fantasi som de använder på bästa sätt och jag hoppas kunna lägga upp några exempel här (väntar på godkännande från föräldrar just nu).
Åter till det intressanta i Lärarnas tidning! Där stod att läsa om två lärare i år 5 på Backaskolan i Ystad som har startat en blogg tillsammans med sina elever, där de skriver bokrecensioner och läser in ett litet stycke ur boken. De tyckte det kändes mer utvecklande än att eleverna skrev en reension som senare hamnade i en pärm. Eleverna har t o m fått respons från en av författarna som de har recenserat som sökte på sitt namn och hamnade på deras blogg. Det har gjort att eleverna upplevde det så positivt när de förstod att de blir lästa av andra än sina lärare att de började bli mer noga med hur de uttryckte sig och med stavningen! Tänk vad uppmärksamhet kan göra! Titta gärna in på bloggen.

Dags att slanta upp SKL!

Dags att slanta upp, SKL - Ledare ÖA, Lib - allehanda.se

Sveriges framtid - våra barn

Debatten om vem som ska äga skolfrågorna går het och Sveriges lärarkår förbises i den debatten av vår regering. Lärarna som professionell yrkeskår bör ju vara de som kan mest i frågan då de dagligen befinner sig i verksamheten.

Hittade en mycket intressant och omfattande rapport genom en väns inlägg på facebook (tänk vad man kan "vinna tid" genom att snabbt se vad vänner ha skrivit) av en professor på Aucklands universitet, John Hattie. Hans forskning omfattar 83 miljoner elever. I GP för ett tag sedan kunde man läsa om denna studie då Knut Sundell, docent i psykologi, Sven Bremberg, med doc och docent i socialmedecin och Martin Karlberg, doktorand vid Institutionen för didaktik vid Uppsala universitet, hade uttalat sig om den här studien och dess betydelse för skolan i Sverige. De påpekar att bristen på svensk forskning som utvärderar de olika undervisningsmetoderna och reformerna inom skolan är allvarlig och grunden för att svensk skola inte når de resultat man skulle vilja. Därför tycker dessa tre att det är centralt att lärarstudenter får undervisning som har sin grund i internationell forskning.

Borde inte vår regering därför se till att satsa mer på lärarbedriven forskning? Se till att förslaget om lektorer i alla skolformer går igenom och sjösätts så fort som möjligt? Dessutom är det viktigt att ALLA lärarformer (dvs från förskolelärare, fritidspedagoger till gymnasielärare) ska ha rätten att bedriva forskning!

Bland många andra saker i debattartikeln som fick mig att reagera fanns följande att läsa: "Sammantaget visar forskningssammanställningen att läraren är den viktigaste faktorn för inlärning, att lärare ska vara styrande, tydliga, engagerade och bry sig om eleverna, att lärare måste bli medvetna om varje elevs aktuella kunskap och sätt att tänka samt anpassa undervisningen efter detta. Skolledare och lärare måste även skapa en skola, personalrum och klassrum där misstag välkomnas som en möjlighet till inlärning. Skolans ekonomi eller lärartäthet spelar inte någon större roll för elevernas skolprestationer – viktigast är hur man använder de resurser skolan förfogar över"
Någon som kan gissa vad som fick mig att reagera? Om läraren är den viktigaste faktorn för inlärning (naturligtvis är det så) och vi måste vara medvetna om varje elevs aktuella kunskap och sätt att lära, hur kan det då komma sig att lärartätheten inte spelar någon roll??????? Om jag har 100 elever i en grupp är det väl stört omöjligt att se varje individ och bli medveten om dess inlärningskapacitet? Har jag istället 20 elever så ger det mig möjlighet att möta varje individ på ett helt annat sätt. Är då dessa 20 elever utåtagerande, det Björklund skulle kalla för störande (jag kallar dem för en utmaning för mig som lärare - lyckas jag få dem att nå målen är jag en bra lärare) så minskar mina möjligheter att nå varje individ på dennes nivå. Är vi då istället två lärare på denna grupp av 20 elever så ökar möjligheten för eleverna att synliggöra sina kunskaper och deras inlärningsmetoder! Eller har jag fel?
Tycker inte om när högt utbildade människor drar slutsatser som motsäger varandra!

Skolfront

Igår hade jag turen att få vara med i Skolfront igen och diskutera regeringens skolpolitik. Mycket intressant och nervöst!
Jag blev uppringd i måndags och tillfrågad om jag ville vara med. Nervositeten grep tag i mig ögonblickligen. Samtidigt så är utmaningen och chansen att få säga vad lärare, åtminstone jag, tycker om bland annat svartmålningen av lärarkåren, skolan och hur vi når uppdraget med de knappa resurser vi har, en chans man inte får låta gå förbi.
Medan jag väntade på att få komma in till UR och sändningen så vandrade maken och jag runt i de vackra stockholmska kvarteren runt Tulegatan i solskenet. Vi diskuterade huruvida en hel generation (födda -64 och senare) är uppfostrade till att man ska lyssna på andras åsikter mer än att man ska uttrycka sina egna. Här fick jag verkligen chansen att uttrycka vad jag tycker om regeringens politik, även om det man hinner säga på 3 minuter (delat med två andra) inte på något sätt uttrycker mer än en bråkdel av tankarna kring skolpolitiken som förs nu.
Jag hade velat prata om fritidspedagogernas utbildning som alliansen vill korta ner, villkoren för lärarlyftet som tyvärr gör att inte alla lärare har råd att kompetensutveckla sig och få ämneskunskaper i fler ämnen, nedskärningarna i skolan, elever i behov av särskilt stöd som inte får det, osv, osv....
Samtidigt får vi inte glömma en grupp elever som ofta åsidosätts därför att de klarar sig "själva". De duktiga som kanske inte får den utmaning de skulle behöva för att utvecklas maximalt. Då resurserna i skolan är för få, måste vi fokusera på att alla ska nå målen dvs först och främst de som behöver extra stöd och de elever som behöver mer utmaning lämnas därhän då tiden inte räcker till. En liten grupp på 20 elever och en 40 minuters lektion ger 2 minuter/elev!!!
Återigen går mina tankar till Skottland och deras nya läroplan som bygger helt och hållet på vad samhället behöver och vad framgångsrika lärare har lyckats med. Mer om det finns i det sista numret av Pedagogiska Magasinet.
Vi lärare måste göra vår röst hörd! Det är vi som är de professionella, därför äger vi professionsfrågorna, ingen kan skolan som vi!

Chile Earthquake : Constitucion in The Aftermath of Tsunami

Rodrigos lastbil på väg mot Constitución

För er som läste mitt inlägg igår och som känner Rodrigo eller har släkt och vänner i Chile, har jag fått mer nyheter. Rodrigo mailade mig bilder för att visa hur det går för dem med sin plan att fylla hans brors lastbil med förnödenheter till de drabbade i staden Constitución i södra Chile. Tillsammans med La Universidad Cátolica de Chile höll de igår som bäst på att lasta på allt de hade fått tag på; här ser ni arbetet:
Rodrigo i sin svenska landslagströja! ;)Jag hoppas att många kan räcka en hjälpande hand i form av en slant till dessa drabbade i Chile. Hur man gör finns med i gårdagens inlägg. Många har förlorat allt, precis som i Haiti, även om dödsiffran (tack och lov) inte är lika hög. Många chilenare i Sverige har haft det otroligt tufft under dessa dagar, då de har svävat i ovisshet om deras släktingar och vänner finns i livet eller inte

Hjälp till Chile

Min före detta kollega, Rodrigo Zamora, flyttade för något år sedan tillbaka till Chile med sin fru och sina barn efter mer än 20 år i Sverige. Nu försöker han hjälpa sina landsmän genom detta:
Från Magazin24
Rodrigo och Mikael hjälper jordbävningsoffer

De som känner Rodrigo Zamora (stora bilden) förknippar honom med musiken. Nu får han hjälp av Mikael Lehikoinen (infälld) att samla ihop pengar till en hjälptransport i Chile.
Foto: PRIVAT

Rodrigo Zamora, som har bott i Köping i 20 år och är välkänd bland många i trakten, ska åka med en hjälptransport till dem som drabbats av jordbävningen i hemlandet Chile. Via kompisen Mikael Lehikoinen ber han nu om Köpingsbornas hjälp. ”Jag kan inte titta på, utan känner att jag måste agera”, säger Rodrigo.

Tidigt på morgonen den 27 februari skakades Chile av en jordbävning som mätte 8,8 på Richterskalan. Det var den kraftigaste i landet sedan skalvet 1960, som är världens hittills kraftigaste jordbävning och med sin enorma kraft skördade 3 000 offer.

Lördagens jordbävning har i dagsläget krävt omkring 800 människors liv – men många, många fler har fått sina liv förstörda. I det värst drabbade området, runt Chiles näst största stad Concepcíon, har såväl byggnader som infrastruktur rasat. Två miljoner bostäder beräknas vara förstörda och människorna saknar allt ifrån vatten till elektricitet.

Före detta Köpingsbo ordnar hjälptransport

Drygt 30 mil norr om jordbävningens offer, i Viña del Mar nordväst om huvudstaden Santiago, lever Rodrigo Zamora med sin familj. Hit flyttade man för ett par år sedan, efter att ha levt i Köping under 20 års tid. Rodrigo är välkänd för många i Västra Mälardalen – om inte för musiken, så för att bland annat ha arbetat på Scheeleskolan i Köping och Stureskolan i Arboga.
– Det finns ingenting kvar, berättar en bedrövad Rodrigo på telefon från Viña del Mar. Chile är ett bra land, men resurserna räcker inte till. Människor har pengar – men det finns inga banker att ta ut dem på, det finns inga affärer att handla i. På vissa ställen har 95 procent av byggnaderna rasat.
­– Jag kan inte titta på, utan känner att jag måste agera.

Rodrigos bror har en långtradare och tillsammans har de beslutat sig för att fylla den med mat, kläder och annat nödvändigt, och sedan köra ner till det värst drabbade området för att dela ut sakerna på plats.

"Blev alldeles bestört"

Ytterligare hundratals mil bort – i Örebro, Sverige – finns Mikael Lehikoinen. Även han gammal köpingsbo och bekant med Rodrigo och hans familj sedan långt tillbaka.
– Det var tack vare Rodrigo som vi, i den lilla lokala rockorkestern KiNG, kunde förverkliga en av våra drömmar och mål: att få turnera i Sydamerika. Vi turnerade i Chile faktiskt två år i rad och fick både fans och vänner där. Så därför ligger Chile mig väldigt nära om hjärtat, berättar Mikael.
– När jag fick höra vad som hänt i Chile blev jag alldeles bestört. Jag rusade till datorn för att snabbt se vilka områden som hade drabbats av jordbävningen. Mitt i denna skräckfyllda oro drog jag en lättnadens suck när jag insåg att mina vänner inte var bland de drabbade.

Kompisen Mikael Lehikoinen hjälper till

Under torsdagen ringde Rodrigo till Mikael och meddelade att allt är okej med honom och hans familj i Viña del Mar. Rodrigo berättade även om vad familjen Zamora tänker göra för att hjälpa de krisdrabbade.
– Han undrade om jag kan hjälpa till på något sätt. Jag tvekade så klart inte en sekund utan ringde direkt till Magazin24 och bad om hjälp. Så nu är vi här, säger Mikael Lehikoinen.
– Därför uppmanar jag alla att lämna ett litet bidrag till Rodrigos och hans bröders hjälpinsats eller någon annan hjälporganisation. Jag kommer själv via mitt företag Cirkus Media skänka 500 kronor och jag kommer även skänka lika mycket via nattklubben Satin som jag samarbetar med.

Alla som känner Rodrigo och Mikael, eller bara vill hjälpa de jordbävningsdrabbade i Chile, kan nu skänka pengar till hjälptransporten.
– För pengarna kommer vi att handla blöjor, mjöl, salt, socker, ris, te, konserverade burkar, vatten, klor, rengöringsmedel, epedemiförebyggande och mycket mer, berättar Rodrigo. Vi kommer att bli filmade av TVN, som är motsvarigheten till SVT, så folk kan se direkt via Internet att hjälpen verkligen når fram.


Hjälp Rodrigo att hjälpa!Sätt in valfri summa pengar på bankgiro 5016-2452 och märk insättningen "Hjälp till Chile" i meddelanderaden.

Josefin Svenberg
Publicerad: 4 mars, 2010 - 23:48