Ljusglimtar i mörkret!

Knappa 7 månader kvar till valet så har våra partier i riksdag och regering insett att skolfrågan mycket väl kan avgöra om de vinner valet eller inte. Det är nu inte bara Björklund som vet vd skolan behöver, Centerpartiet är ute på sin Skolresa för att ta reda på detta och nu senast idag gör Moderaterna ett utspel om skolan. De har lösningen och det är *trumvirvel* (hör och häpna): betyg från år 3! Vad som ligger till grund för deras påståenden framkommer inte, så detta med att skolan ska vila på en vetenskaplig, välbeprövad forskningsgrund verkar inte gälla när det snart är val. Så här skriver de i DN idag:
"Tidigare betyg och fler nationella prov. Forskning visar att barn till föräldrar utan högre utbildning drabbades hårdast när betygen i de lägre årskurserna avskaffades. Betyg är viktigt för såväl kunskapsutvecklingen som likvärdigheten och ger bland annat rektorer och huvudmän tydlig information om vilka elever och skolor som behöver extra stödinsatser. Vi föreslår att betyg införs från årskurs tre under nästa mandatperiod". Nu vill jag veta vilken forskning som tyder på att elever till föräldrar utan högre utbildning drabbades hårdast när betygen i de lägre åren avskaffades? När man refererar till forskning brukar det alltid finnas med en fotnot som talar om vem och vad! Jösses, de har väl gått på universitet och skrivit PM, uppsatser, papers, mm??

Men just nu är det sent och jag orkar verkligen inte ta upp alla de punkter som jag tycker är för dåligt underbyggda i deras utspel, jag får vidareutveckla en annan dag. Det jag bara måste ta upp är skillnaden i hur Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund ser på detta utspel.
Här går att läsa vad Lärarförbundet anser:

Politisk skoldans i allt vildare takt

-Lärarförbundet säger ett bestämt nej till att nu införa tidigare betyg. Vi har ett starkt stöd i lärarkåren för denna uppfattning, skriver Eva-Lis Sirén på DN Debatt.

Samtidigt som vi i dag i en rapport om lärarnas arbetsbelastning kan visa hur lärarnas arbetsbörda ökat kommer moderaterna med nya förslag om betyg från årskurs 3 och fler nationella prov. Det skulle ytterligare öka lärarnas arbetsbelastning, skriver Eva-Lis Sirén på DN Debatt.

De senaste åren har en massiv våg av reformer sköljt över lärarna. Vår idag publicerade rapport ”Låt lärare vara lärare” om arbetsbelastningen visar att lärarna redan har övernog med arbetsuppgifter. Mycket tid ägnas åt pappersarbete och lärare har blivit administratörer. Tiden för planering och efterarbete har aldrig varit så kort – 15 minuter per lektion. Dessutom uppger 9 av 10 lärare att de inte hinner planera och utveckla sina lektioner.

Knappt hann bläcket torka på de nya betygen i årskurs 6 och 7 innan Moderaterna krävde ytterligare nationella prov och tidigarelagda betyg. Det är att utmana landets lärare. Vi menar istället att dokumentationshetsen har gått för långt. Det är istället hög tid att ytterligare rensa på lärarnas bord.

Arbetsbelastningen ökar i betygssättningstider
I vår rapport har lärare i årskurs 7-9 tillfrågats hur mycket tid de lagt ned på att sätta julbetygen alltså att sammanställa elevernas resultat, värdera dessa samt administrera betygssättningen. Det visar sig då att med i ansvaret innebar en ytterligare arbetsbörda på lärarna på 28,8 timmar. Det betyder att arbetsbelastningen ökar starkt i betygssättningstider.

När Fredrik Reinfeldt i sitt jultal presenterade den digra reformlista som alliansen genomfört är baksidan av samma lista i stor utsträckning nya pålagor för lärarna. Bland annat har nya nationella prov och ett helt nytt betygssystem - som börjar redan från årskurs 6 införts. Reformerna har duggat tätt och varit underfinansierade. Nu hade man hoppats att politikerna kunde pausa lite. Istället fortsätter den politiska skoldansen i allt vildare takt.

Brett samförstånd viktigt
Skolan är så fundamental för Sveriges framtid att den inte lämpar sig för snabba kast. Traditionellt har skolan varit ett område där politiker sökt brett samförstånd. Om betygsfrågan återigen blir en stor konfliktfråga så gynnar det inte skolan. Tvärtom så finns det ett stort värde i att de grundläggande förändringarna i skolan inte ändras av valutslag. Ständiga omkastningar beroende på förändringar i den politiska majoriteten bidrar till stressen i skolan.

Lärarna förtjänar istället att reformerna får sätta sig och skolan får arbetsro. Politiker som verkligen vill skolans väl måste inse att arbetsbelastningen på lärarna måste minska. De borde också lita till att lärare kan komma med den nödvändiga dokumentationen utan pekpinnar om hur den ska se ut.

Nej till tidigare betyg
Lärarförbundet säger ett bestämt nej till att nu införa tidigare betyg. Vi har ett starkt stöd i lärarkåren för denna uppfattning. I en nyligen gjord undersökning uppger 7 av 10 lärare att de inte vill ha betyg ifrån årskurs 4. Det säger man för att tidigare betyg inte höjer resultaten och dessutom ökar arbetsbelastningen. Vi vill istället ta bort de formella kraven på skriftliga omdömen i hela grundskolan och definitivt inte införa ytterligare nationella prov.

Däremot finns det inslag i den politik som moderaterna nu presenterar som innebär en utveckling och ett ansvartagande för den redan förda politiken. Det handlar t.ex. om fortsatt satsning på lärarlyft. Det vill säga en kompletteringsutbildning för att se till de nya behörighetsreglerna inte stänger ute lärarna. Ett annat förslag som är mycket klokt är fortsatt satsning på speciallärare och satsning på särskit stöd.

Men de förslag som skymmer sikten handlar alla om att öka arbetsbelastningen för lärare. Nu säger Moderaterna att om nya pålagor läggs till kan annat tas bort när man till exempel öppnar för att slopa de individuella utvecklingsplanerna i hela grundskolan. Det är en bytesaffär vi tackar nej till. Det handlar inte om att byta bort några arbetsuppgifter. Det handlar istället om att ge lärare tid och utrymme för sitt kärnuppdrag – undervisning. Låt skolan få arbetsro och rensa bland lärares arbetsuppgifter.

Eva-Lis Sirén
Ordförande Lärarförbundet"

Sedan tittar vi på vad Metta Fjelkners Lärarnas Riksförbund anser:

Första steget mot en ny likvärdig skola
I dag presenterade moderaterna de kommande skolpolitiska reformer som partiet avser att driva framöver. Lärarnas Riksförbund menar att moderaternas skolutspel har flera förtjänster som är värda att berömmas och lyftas fram. Det enda förslag där man är fel ute är att införa betyg redan i årskurs tre.

Med sina prioriteringar fokuserar moderaterna på kunskap med målet att förbättra skolresultaten. Lärarnas Riksförbund välkomnar de flesta av förslagen. Det viktigaste med moderaternas starka fokus på en kunskapsskola är att man så tydligt lyfter fram den nationella likvärdigheten i skolan och att den måste värnas.

Likvärdighet och kunskap i fokus

Vi gläder oss åt att M så tydligt tar ställning för likvärdigheten i skolan. En sådan förutsätter en finansiering av skolan som garanterar alla elever en likvärdig skola.

Med insikten om skolans som en nationell angelägenhet blir också nödvändigheten av ett starkare statligt ansvar uppenbar. Om moderaternas skoltalesperson Tomas Tobé menar allvar när han säger att det är oacceptabelt att skillnaderna är så stora mellan olika skolor och olika kommuner, så är det en mycket viktig markering som görs.

Om vi nu får stöd av moderaterna i synen på skolan som ett verkligt nationellt ansvar så behöver vi också gå vidare och diskutera en ny nationell finansiering som ger ramarna för en nationell kunskapsskola, i verkligheten.

I det som moderaterna presenterar idag finns det nämligen goda förutsättningar att fortsätta stärka skolans resultat och även lärarnas ställning och möjlighet att klara sitt uppdrag.

Stärkt lärarroll viktigt

i välkomnar särskilt att moderaterna avser satsa på en stärkt lärarroll. Det är ett efterlängtat steg eftersom statsministern redan i sin första regeringsförklaring lyfte fram lärarna som enda yrkesgrupp och slog fast deras betydelse för Sverige. Nu är det hög tid att konkretisera detta.

Dessutom är den fortsättning med fler förstelärare och lektorer som aviseras av Anders Borg och Tomas Tobé idag mycket viktig för att stärka satsningen på fler karriärsteg för lärare i grundskolan och gymnasiet.

Tidigare skolstart höjer ambitionsnivån

Förslaget på tidigare skolplikt är också helt i enlighet med det Lärarnas Riksförbund fört fram. Men moderaterna måste ta ett steg till och föreslå skolstart från sex år. Internationellt är det naturligt att börja skolan tidigare än vad man gör i Sverige. Exempelvis Nya Zeeland och Storbritannien har skolstart från sex respektive fem års ålder.

Att moderaterna vill ha mer undervisningstid i matematik, svenska och engelska är också det mycket bra. Men då måste det finnas nationella stadievisa timplaner så att man vet vad man utgår från och vad eleverna får. Vi måste ha en lägsta garanterad undervisningstid per ämne och stadium.

Det förslag som vi dock avvisar helt är som sagt införandet av betyg från tredje klass. Vi måste låta de betygsreformer som nu genomförs att sätta sig först, innan nya betygsgränser förs fram. Här vill jag att politikerna lyssnar på de betygssättande lärarna.

Majoritet av lärarna vill ha betyg från årskurs sex eller sju

Idag presenterar Lärarnas Riksförbund nämligen en undersökning bland 3 760 lärare som svarar på frågan om betygsättningen i grundskolan.

Det visar sig att moderaternas förslag om betyg i årskurs 3 har svagt stöd i lärarkåren. En majoritet av lärarna vill att betyg ska ges för första gången från och med årskurserna 6 eller 7. Endast 8 procent vill se betyg från årskurs 3. Men 27 procent av lärarna kan dock tänka sig betyg tidigare än årskurs 6.

Med det resultatet i åtanke verkar det som att regeringen landat rätt när det gäller att besluta om betyg från årskurs 6. Höstterminen 2012 sattes betyg på elever i sexan för första gången.

Årskurs sex är utifrån ett professionsperspektiv en lämplig tidpunkt att börja sätta betyg. Det måste väga tyngre vad våra välutbildade lärare, vana vid betygssättning, anser i denna fråga, än vad politiker föreslår.

Men med denna enda fråga lagd åt sidan, så kan vi ha sett något stort idag för svensk skola. Vi kan ha fått se det första steget tas mot en ny nationell kunskapsskola där likvärdigheten och kvalitén är i högsätet.

Den svenska skolan måste återupprättas och fokus måste vara kunskap. Exakt hur det ska gå till ser jag fram emot att vi kan få diskutera med alla riksdagspartierna. Moderaterna har här möjligheten att spela en ledande roll.

Metta Fjelkner"

Var finns Fjelkners tankar kring lärares arbetsbelastning här? Att lärare bör få ha fokus på undervisning och att arbetsuppgifter inte ska bytas ut mot andra utan att det finns administrativa arbetsuppgifter som helt ska bort från lärare så att vi får undervisa i lugn och ro? Det är det som skapar en kunskapande skola, inte en skola där man ger tidigare betyg!
Tänk om vi istället för att vara två förbund, kunde gå samman för att bilda ett enda förbund för Sveriges alla lärare. Vilken styrka det skulle ge! En enad lärarkår som tillsammans förbättrar svensk skola och lärares yrkesvillkor!

Vi har haft kunskapsrelaterade kriterier sedan förra betygssystemet med G, VG och MVG infördes efter ett beslut fattat hösten 1993 av riksdagen, så att tro att kunskapsrelaterade betyg är nytt för lärare är helt fel! Moderaterna borde läsa på lite bättre! Dessutom så betyder inte tidigare betyg att eleverna lär för livet...
Så här skriver M vidare i sin debattartikel i DN:
"Den moderna arbetsmarknaden och samhället ställer höga kunskapskrav. För att klara framväxten av nya jobb och för att säkra bra löner behövs en välutbildad arbetskraft. Vi förnyar nu vår skolpolitik med fokus på att bredda och fördjupa skolans kunskapsuppdrag."
"En välutbildad arbetskraft"? Jo, visst, men blir våra elever välutbildade bara för att de får tidigare betyg? Inte enligt mig, med 17 års erfarenhet som lärare på både gymnasiet och högstadiet. Men Tobé och gänget kanske vet bättre? Enligt min erfarenhet så "kan" eleven sitt område inför provet, två veckor senare finns kanske 50 % kvar och efter två månader 20%. Det är inte kunskap! Kunskap är att kunna använda sig av det jag har lärt mig och det gör jag oavsett om jag får betyg eller inte. De elever som inte når målen gör det för att läraren håller på med dokumentation istället för att fokusera på sin undervisning, hitta nya vägar för var elev, utveckla sin metodik och sin didaktik i sitt ämne. En lärare behöver tid för kompetensutveckling för att nå bättre resultat i klassrummet, det sker inte genom tidigare betyg.....

Ok, det är, som sagt sent, jag måste sluta med detta innan jag blir så uppretad att jag inte kan somna.
Innan dess måste jag bara dela med mig av en ljusglimt som jag fann i mörkret: en mycket klok lärare som sätter fingret på exakt rätt saker! Här hittar ni hennes blogg: http://frokenann.com/2013/02/14/ministrarnas-sorteringslinje/
Läs och njut av en lärares kloka tankar!