tisdag 17 november 2009
fredag 6 november 2009
Lärares vardag
Igår var en mycket spännande dag för mig i mitt 15-åriga yrkesliv som lärare. Nervösitet satt som en klump i magen hela dagen... Jag skulle få chansen att medverka i Skolfront och prata om lärares befogenheter och våld och hot i skolan. Medverkande var skolminister Jan Björklund och 1a vice ordförande för LR, Anders Almgren. Här kan ni se klippet:Skolfront
Måste erkänna att efter inslaget var jag tvungen att uppmana Björklund att ha ständig kontakt med verksamma lärare för att få en tydligare bild av vad skolan gör och hur våra elever faktiskt är. Den mediabild som ges av skolan och som han själv bidrar till i detta inslag (med uttalanden som att "det faktiskt är flera högstadieskolor som måste stänga ibland i flera veckor varje år för att 15-åriga pojkar bråkar")tycker inte jag stämmer överens med den bild jag har av både elever och mina kompetenta kollegor! Björklund svarade mig med att det hade han minsann och han hade besökt så många som 800 gymnasium, det hade väl ändå inte jag gjort??? och att frågorna inte varierar så mmycket från skolorna i Ystad till Umeå.. Mitt svar på det var att det förstår jag eftersom frågorna för lärare inte varierar så mycket vare sig man arbetar i Uganda, Zimbabwe eller Sverige. Där kunde han inte riktigt hålla med mig, tyckte han. Men jag har ju faktiskt träffat lärare från Colombia, Zimbabwe, Norge, Mexiko osv och det som slår mig är att vi alla pratar om att skolan behöver mer resurser och hur viktigt det är att eleven är i fokus! Och så är det ju här hos oss! Det vi ser händ ainom skolans värld idag är ett bevis på att vi inte har tillräckligt med resurser: fler vuxna måste finnas i skolan för att ta hand om våra elever som mår dåligt! Mår eleverna bra, kan de lära sig, mår de dåligt så är de inte mottagliga! Hur mycket tar Du in en dålig dag när allt är jobbigt?
Måste erkänna att efter inslaget var jag tvungen att uppmana Björklund att ha ständig kontakt med verksamma lärare för att få en tydligare bild av vad skolan gör och hur våra elever faktiskt är. Den mediabild som ges av skolan och som han själv bidrar till i detta inslag (med uttalanden som att "det faktiskt är flera högstadieskolor som måste stänga ibland i flera veckor varje år för att 15-åriga pojkar bråkar")tycker inte jag stämmer överens med den bild jag har av både elever och mina kompetenta kollegor! Björklund svarade mig med att det hade han minsann och han hade besökt så många som 800 gymnasium, det hade väl ändå inte jag gjort??? och att frågorna inte varierar så mmycket från skolorna i Ystad till Umeå.. Mitt svar på det var att det förstår jag eftersom frågorna för lärare inte varierar så mycket vare sig man arbetar i Uganda, Zimbabwe eller Sverige. Där kunde han inte riktigt hålla med mig, tyckte han. Men jag har ju faktiskt träffat lärare från Colombia, Zimbabwe, Norge, Mexiko osv och det som slår mig är att vi alla pratar om att skolan behöver mer resurser och hur viktigt det är att eleven är i fokus! Och så är det ju här hos oss! Det vi ser händ ainom skolans värld idag är ett bevis på att vi inte har tillräckligt med resurser: fler vuxna måste finnas i skolan för att ta hand om våra elever som mår dåligt! Mår eleverna bra, kan de lära sig, mår de dåligt så är de inte mottagliga! Hur mycket tar Du in en dålig dag när allt är jobbigt?
tisdag 3 november 2009
Delaktighet
Alla vill känna att de är delaktiga i något. På arbetsplatsen, i familjen, i barnens liv, i elevernas utveckling, i frågorna som rör arbetslivet. Ofta kan man känna sig utanför om man inte deltar aktivt i diskussioner som rör allt detta. Många känner att det är så mycket på jobbet att de ofta inte orkar engagera sig. Det är ofta det svar man får då frågan om vem som ska vara arbetsplatsombud, eller sitta med i styrelsen för den fackliga organisationen, ställs. Men är det då så mycket mer arbete? Hur är en engagerad person? Är det den som alltid är med överallt eller är det den som alltid ställer frågor på arbetsplatsmötena när nya saker dyker upp?
Jag anser att en engagerad person är en människa som bryr sig om vad som händer runt omkring sig, på arbetsplatsen, i hemmet, i samhället eller i världen. Ser man det ur det perspektivet så är det inte så svårt att vara engagerad. För grunden för allt fackligt arbete är att alla bryr sig tillsammans och att det finns några som gör lite mer än andra under vissa perioder. När det sedan behövs, tar en ny person vid och drar det lite tyngre lasset med informationspridning och eventuella andra uppdrag. Grundtanken är alltså att vi alla hjälps åt därför att vi alla är engagerade! Då känns det hela inte så betungande.
I skolorna pågår just nu en mastig period med omdömen, utvecklingssamtal samt rättning av diverse inlämningsuppgifter, läxor och prov. Lyssna på varandra, sök nya vägar för att underlätta och framförallt stötta den som kanske har det lite tuffare. Kanske är det just din klapp på kollegans axel som gör att det känns lite lättare! För just under denna lite tyngre period när det blir mörkare och dagarna allt kortare så är det extra viktigt att vi finns där för varandra och påminner varandra om att vi faktiskt har världens bästa yrke! Vi får nämligen följa barnen i deras utveckling från små tandlösa troll till vuxna ansvarstagande individer. Från fruktstund till framgång! Lyckliga vi!
Jag anser att en engagerad person är en människa som bryr sig om vad som händer runt omkring sig, på arbetsplatsen, i hemmet, i samhället eller i världen. Ser man det ur det perspektivet så är det inte så svårt att vara engagerad. För grunden för allt fackligt arbete är att alla bryr sig tillsammans och att det finns några som gör lite mer än andra under vissa perioder. När det sedan behövs, tar en ny person vid och drar det lite tyngre lasset med informationspridning och eventuella andra uppdrag. Grundtanken är alltså att vi alla hjälps åt därför att vi alla är engagerade! Då känns det hela inte så betungande.
I skolorna pågår just nu en mastig period med omdömen, utvecklingssamtal samt rättning av diverse inlämningsuppgifter, läxor och prov. Lyssna på varandra, sök nya vägar för att underlätta och framförallt stötta den som kanske har det lite tuffare. Kanske är det just din klapp på kollegans axel som gör att det känns lite lättare! För just under denna lite tyngre period när det blir mörkare och dagarna allt kortare så är det extra viktigt att vi finns där för varandra och påminner varandra om att vi faktiskt har världens bästa yrke! Vi får nämligen följa barnen i deras utveckling från små tandlösa troll till vuxna ansvarstagande individer. Från fruktstund till framgång! Lyckliga vi!
onsdag 28 oktober 2009
Skolforumbesök och utdelning av Guldäpplet
Tänk så treligt att under en dag få se och kanske köpa material till jobbet! Egna pengar, visst, men vad gör väl det när jag kan tjäna in massor av tid i framtiden! Hm, men jag är ju lärare i bla spanska, hur kommer det sig då att jag har köpt spel om svenska kungar, fåglar och vykort över djur, insekter, fåglar och träd? Jo, för visst kan vi översätta det under lektionerna! ;)Begränsningarna är endast vår fantasi!
Vi fick även se årets vinnare av Guldäpplet, som utdelades av Lärarförbundets egen Eva-Lis Sirén och Peter Becker, ordförande i Datorn i utbildningen. Årets vinnare är Erica Lövgren och hennes blogg "Klurigt, lurigt och roligt i skolan" kan man se här
Tyvärr syns inte Erica i bild... Det är alltid roligt när innovativa och kreativa lärare uppmärksammas!
Vi fick även se årets vinnare av Guldäpplet, som utdelades av Lärarförbundets egen Eva-Lis Sirén och Peter Becker, ordförande i Datorn i utbildningen. Årets vinnare är Erica Lövgren och hennes blogg "Klurigt, lurigt och roligt i skolan" kan man se här

Tyvärr syns inte Erica i bild... Det är alltid roligt när innovativa och kreativa lärare uppmärksammas!
tisdag 27 oktober 2009
Föreläsning
Idag har jag haft turen att få gå på en av dessa föreläsningar som kommer att finnas kvar länge i mitt huvud men framförallt i mitt hjärta. Jag har nämligen, tillsammans med många kollegor, lyssnat på Mats Andersson från företagett Netscan föreläsa om sexuella övergrepp på nätet. I 2,5 timmar visade han hur lätt det var för våra barn att bli utsatta för någon som utgav sig för att vara yngre, men som egentligen var 46... På så oskyldiga sajter som Kamrat.com som de yngsta håller till på. Utan större kruseduller visade han hur lätt det var att utge sig för att vara ung tjej genom att chatta på sajten snyggast.se som ....13 år.. Två sekunder efter att vi loggat in som denna 13-åring så dök det upp fem stycken "intresserade" som genast frågade var denna 13-åring bodde och om hon hade msn. 24 år sa den ena att han var... Har man msn så kanske man kan få se "något" i webkameran...
Usch, vad ont i magen jag hade under hela föreläsningen och även efteråt.. Mats gav oss inom skolan exempel på vilka elever som kan tänkas vara i riskzonen, berättade om sajter där killar lade ut sina ex-flickvänners nakenbilder och t o m filmer. Han gav rådet att alla skulle informera sina tonårsdöttrar som sover hos pojkvännen att kolla om datorns webkamera är vänd mot sängen, i sånt fall så var rådet att vända bort den för den kan ha varit riggad innan man kom dit. Hur snäll och trevlig pojkvännen än verkar och hur väl man än känner honom så vet man aldrig.. Många flickor har tyvärr hittat filmer på sig själva på nätet.. Bilder på dem när de sover, nakna osv.
Han berättade om väl ansedda män, gifta och med barn som höll på med webcamsex eller helt enkelt raggade barn för att senare träffa dem och ha sex.. Så långt ner som i 10-års åldern kunde de leta...
Mats råd till oss var att vara vakna och prata öppet med våra barn så att de vågar säga till om de stöter på någon "ful gubbe"!
Måste erkänna att det känns fortfarande kväljande att tänka på föreläsningen, jag vill bara få bort alla dessa faror från nätet! Vad är det för fel på människor???
Tack, Mats, för att du gav oss det här uppvaknandet på, trots ämnet, ett sätt blandat med goa´ minnen och skratt. Även om vi visste om delar av det du berättade så trodde vi nog ändå inte att det var så många...
Usch, vad ont i magen jag hade under hela föreläsningen och även efteråt.. Mats gav oss inom skolan exempel på vilka elever som kan tänkas vara i riskzonen, berättade om sajter där killar lade ut sina ex-flickvänners nakenbilder och t o m filmer. Han gav rådet att alla skulle informera sina tonårsdöttrar som sover hos pojkvännen att kolla om datorns webkamera är vänd mot sängen, i sånt fall så var rådet att vända bort den för den kan ha varit riggad innan man kom dit. Hur snäll och trevlig pojkvännen än verkar och hur väl man än känner honom så vet man aldrig.. Många flickor har tyvärr hittat filmer på sig själva på nätet.. Bilder på dem när de sover, nakna osv.
Han berättade om väl ansedda män, gifta och med barn som höll på med webcamsex eller helt enkelt raggade barn för att senare träffa dem och ha sex.. Så långt ner som i 10-års åldern kunde de leta...
Mats råd till oss var att vara vakna och prata öppet med våra barn så att de vågar säga till om de stöter på någon "ful gubbe"!
Måste erkänna att det känns fortfarande kväljande att tänka på föreläsningen, jag vill bara få bort alla dessa faror från nätet! Vad är det för fel på människor???
Tack, Mats, för att du gav oss det här uppvaknandet på, trots ämnet, ett sätt blandat med goa´ minnen och skratt. Även om vi visste om delar av det du berättade så trodde vi nog ändå inte att det var så många...
lördag 24 oktober 2009
The girl who silenced the world for 5 minutes
There's hope for the future if our children are this clever!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)